Synvinklar på ömsesidigt kulturellt inflytande 

Félag um átjándu aldar fræði anordnade en nordisk konferens dagarna 14 och 15 juni 2002 i Oddi, Háskóli Íslands i Reykjavík. 13 forskare föreläste, 1 från Finland, 1 från Färöarna, 8 från Island och 3 från Sverige. 

Konferensen, som handlade om Norden och Europa, hade som syfte att skapa ett nordiskt forum för 1700-talsstudier. Här är upplysningen ett centralt tema. Dess blomstringstid inföll senare på Island än i de skandinaviska länderna, men inflytandet blev långvarigt som på många andra håll. Med sin fåtaliga befolkning och sin speciella status inom det danska riket hade Island en särställning i utkanten av Europa. Upplysningen kom att få stor betydelse trots den samhälleliga situation som rådde i landet. Först och främst var den tyskpåverkad och nådde Island via Danmark. Som i ett flertal länder, bl.a. de nordiska, stod upplysningen i ständig samverkan med andra strömningar och tendenser som var viktiga under 1800- och 1900-talen. 

Upplysningen hade sitt största inflytande på Island fr.o.m. mitten av 1700-talet. Till de första upplysningsmännen hörde naturvetaren Eggert Ólafsson (1726-1768), och i slutet av århundradet och de första årtiondena på 1800-talet var Magnús Stephensen (1762-1833) den ledande kraften. 

På konferensen ville man se närmare på det ömsesidiga kulturella inflytandet mellan Norden och Europa; upplysningens inflytande i Norden, men även i vilken mån Norden bidragit till upplysningen i övriga Europa. 11 föredrag från konferensen finns tryckta här i boken, 2 på svenska, 2 på danska och 7 på engelska, de svenska med franska och de danska med engelska resuméer. 

Boken ger aspekter på olika ämnen inom 1700-talsstudierna i Norden, ett forskningsfält som rönt ökat intresse under de senaste åren. 

Rit þetta hefur að geyma greinar sem byggjast á fyrirlestrum sem haldnir voru á norrænni ráðstefnu Félags um átjándu aldar fræði 14.-15. júní 2002. Ráðstefnan var haldin í Odda, Háskóla Íslands. Haldnir voru 13 fyrirlestrar, þar af 8 af Íslendingum en 5 frá öðrum Norðurlöndum. Hér eru birtar 11 greinar, sjö á ensku, tvær á dönsku (með útdráttum á ensku) og tvær á sænsku (með útdráttum á frönsku). Þetta var fyrsta norræna ráðstefnan sem félagið efndi til en það hefur nú starfað í tíu ár. Greinarnar fjalla um hin ólíkustu svið átjándu aldar fræða þar sem Upplýsingin er vissulega áberandi þáttur. Áhrif hennar hafa verið rannsökuð hér á landi af miklum krafti undanfarinn áratug og hefur árangur þess birst á ráðstefnum félagsins með ýmsum hætti. 

Félagið hefur haldið úti vefritinu Vefni undanfarin ár þar sem greinar um átjándu aldar efni hafa birst, og á heimasíðu félagsins eru birtir útdrættir úr flestum fyrirlestrum sem haldnir hafa verið á vegum félagsins. Félaginu þótti rétt að freista þess að færa út kvíarnar og var ráðstefnan og ritið Norden och Europa 1700-1830 árangur þess. Ritið er fyrsta prentaða ritið sem félagið gefur út. Með því eru margvísleg áhrif Upplýsingarinnar á Íslandi kynnt fyrir öðrum þjóðum og lesendur geta fræðst hér um ýmsa þætti í andlegu lífi átjándu aldar manna á Norðurlöndum. 

Átjándu aldar fræði eru vaxandi fræðigrein á Norðurlöndum eins og víða í heiminum og hér má lesa um nokkra þætti þeirra frá norrænum sjónarhóli. Bókin á ekki aðeins erindi við þann breiða hóp hér sem sýnt hefur starfi Félags um átjándu aldar fræði áhuga á undanförnum árum heldur alla þá sem láta sig sögu átjándu aldar varða.